SHL:s konkurrens om spelarlöner

Jag har tidigare berättat att det krävs 40-45 miljoner kronor för att etablera sig i SHL med meningen att vara med och slåss på den övre halvan av tabellen. Givetvis, beroende på hur man får ordning på sitt lagmaskineri så kan det bli en sämre placering, det är ju många lag som ligger på den nivån. Å andra sidan, om man får ihop det riktigt bra, klarar sig från allvarliga skador och hittar den där kemin i formationerna tillsammans med en vägvinnande spelidé, då är man med och slåss om guldet.

En lärdom från våra egna slutspelssejourer med två finaler, fem semifinaler och sju kvartsfinalsserier är att man behöver en bred trupp. Vid ett finalspel taktar man uppemot 20 matcher på dryga 40 dagar. MODO som besegrade oss i Linköping 2007, spelade game-seven i både kvart och semi så det blev just 20 matcher på 40 dagar – och de gick segrande ur striden! De hade då 17 spelare som lirade samtliga 20 matcher och totalt 23 utespelare under slutspelet. Frölunda som vann senast låg på 16 spelare som spelade alla 16 matcher det krävdes för dem att vinna och 24 spelare totalt.

För att få den bredden på toppen nu för tiden så är lärdomen att det behövs breda trupper och för att vinna även kvalitet längre ned i hierarkin. Så min gissning är att de lag som kommer att tävla om SM-guldet i vår, ligger nog uppemot 50 miljoner och kanske en bit till i sin spelarbudget.

Gemene man som man träffat på genom åren tycker förstås att det är enorma summor pengar att spendera på idrottsmän och en spelartrupp. Men som jag tidigare sagt, det är proffshockey, och ska man vara med och leka så får man se till att generera intäkter så att man har råd. Och har man inte råd genom de normala kanalerna publik, sponsring och mediaavtal så har klubbarna varit väldigt kreativa med att hitta extraordinära intäkter på olika sätt, t ex emission av aktier, försäljning av fastigheter eller enskilda bidragsgivare.

Och om andra länder betalar sina hockeyspelare i denna nivå och över, varför ska inte Sverige – ett genuint hockeyland – försöka göra detsamma?

Vad konkurrerar vi med då?

Tja, NHL kan vi glömma, det är och kommer att vara alla spelares dröm att få bli en av de ca 650 spelare som tar plats i världens bästa hockeyliga. Där är lägstalönen $700,000 US för denna säsong och det ska enligt kollektivavtalet öka med 50,000 till nästa säsong. Om det inte blir nya Corona-förhandlingar förstås. Så den lägst betalde i NHL erhåller alltså dubbelt så mycket som den bäst betalde i SHL? Nej, inte riktigt, det ska dras skatt från de här beloppen i NHL medan $260-300 000 är nettopengar i SHL.

Vi hade 2019-20 inte mindre än 105 svenska spelare i NHL. Ett antal av dem lirade dock under två-vägskontrakt vilket innebär att de tappar stor del av lönen för varje dag de inte spelade i NHL utan i farmarlaget i AHL. Dessa tvåvägskontrakt ger nämligen en med dessa mått mätt rätt skral lön i AHL, cirka $70,000 brutto om man spelar hela säsongen i AHL. Detta drabbade under den säsongen 37 spelare som alltså spelade i båda ligorna och då räknas lönen per dag man är i tjänst i respektive liga. Några av dem kan ha spelat under envägskontrakt och då får de NHL-lönen oavsett.

Hela 68 svenskar spelade enbart NHL hela säsongen och fick då åtnjuta NHL-lönen hela året. I princip tre hela svenska lag!

Bara 18 av svenskarna fick nöja sig med att spela i farmarlaget hela säsongen och fick alltså inte chansen i världens bästa liga, därmed också bara den lägre lönen. Några av dessa återkommer troligen till Europa och kanske SHL inom några år.

Det innebär att vi hade 123 svenskar i de två högsta proffsligorna i Nordamerika, att jämföra med Schweiz som hade 14 i NHL, varav tre även spelade i AHL där det fanns ytterligare två som inte fick någon NHL-chans. 16 schweizare totalt i NHL/AHL alltså.

Det kunde möjligen vara några till men då reglerna i den inhemska ligan i Schweiz innebär att lagen inte får ha fler än fyra utlänningar så måste de betala schweizarna bra löner för att få behålla så bra spelare som möjligt och hålla upp nivån på sin liga. Och de har råd, snittlönen i Schweiz ligger en bra bit över den i Sverige.

Eftersom toppligan i Schweiz, NLA, har importbegränsningen så vill man ha absoluta toppspelare på de fyra platserna. En del lag har till och med fem emellanåt, vilket innebär att en får sitta på läktaren så länge inte någon av de andra skadar sig eller underpresterar. Man lastar man in rätt bra pengar på dessa stjärnspelare. I Schweiz finns ingen 51%-regel så de flesta klubbar har en eller flera starka ägare som investerar stora summor i sporten. Men det finns också ett mycket stort publikintresse i landet och man hade ifjol över 1 000 åskådare mer i snitt per match än SHL.

Enligt schweiziska Hockey News tjänar de inhemska spelarna i Schweiz upp till motsvarande $300,000 US och importerna det dubbla, dvs $600,000. Efter den schweiziska proffshockeyn diskuterar stöd från staten under pandemin så har medellönen i NLA publicerats till CHF 215,000 (ca 2 miljoner kronor) per år, men det räknas på 524 anställda av klubbarna, i snitt 44 personer per klubb. Man kan nog räkna med att de toppspelare som vi i SHL tävlar med definitivt ligger över $300,000 per år, dessutom med lägre skattesats än i Sverige. Det är fortlöpande en stor diskussion i Schweiz angående det höga löneläget och vad man ska göra åt det. Ett förslag som har legat i flera år är att öka gränsen för antalet importer. Eftersom de betalar bättre än vad vi klarar av i Sverige så medför en sådan åtgärd stor risk för att fler svenskar lockas.

Det finns idag 17 svenskar i NLA och det har legat mellan 15-19 ända sedan 2014/15, dessförinnan var under tio varje år.

Den tredje ligan som på allvar tävlar med SHL om de bästa spelarna är ryska KHL. Där har lönenivåerna sjunkit det senaste året efter ett införande av lönetak. Det är dock ett ”läckande tak” där vissa spelare som anses höja ligans varumärke kan tjäna mer pengar så att klubben hamnar ovanför lönetaket. Men det gäller inte svenskar. Trots sänkningen, spelare som Anton Lander uppges nästan ha fått halvera sin lön, så tjänar de svenska spelarna mångdubbelt mer än de kan drömma om i SHL. Enligt ryska uppgifter har t ex nämnde Lander 85 miljoner rubel i årslön, vilket i dagens penningvärde motsvarar 9,4 miljoner svenska kronor för en säsong. Med ca 13% i skatt blir det drygt åtta miljoner i plånboken.

Lander kommer från en lång karriär i NHL där han de sista åren tjänade $1,000,000 och har därmed höjt sin lön efter skatt i Ryssland. Men för oss är det kanske bättre att jämföra vad toppspelare från SHL istället tjänar, det är ju dessa vi tävlar om att få behålla i Sverige.

Linus Hultström, som skrev på för Vityaz Podolsk inför denna säsong spelade ju dessförinnan fem hela säsonger i Djurgården även om han gjorde lite försök i NHL på vägen. Hans lön i KHL uppges ligga på 30 miljoner rubel, vilket idag motsvarar 3,3 miljoner svenska kronor per säsong och ca 2,9 miljoner kronor netto. För att erhålla samma belopp i det svenska skattesystemet i en klubb i Sverige skulle det innebära en månadslön på 480 000 kronor och kostnad för klubben på 7,6 miljoner. Då förstår ni att vi trots höga löner i SHL är väldigt långt ifrån att kunna tävla med Ryssland och KHL.

Denna säsong har 29 svenskar spelat i KHL, fler än någonsin.

För dig som vill ha en någorlunda korrekt översiktsbild över lönenivåerna i de olika europeiska ligorna kan läsa på denna sida utgiven av en agentbyrå baserad i Winnipeg och som jag bedömer relevant. Notera att vissa anges i Euro och vissa i USD och att det är netto (tax free) ibland och ibland inte. Glöm heller inte bort att allt jag skriver här är pre-corona, troligen kommer alla nivåer att sjunka de närmaste åren.

Det är i skrivande stund litet oklart hur många SHL-mässiga svenskar som kommer att spela i Nordamerika denna säsong, men räknar vi med fjolåret plus NLA och KHL så spelar 169 svenska spelare i dessa ligor. 21 svenskar spelar i Finland, fyra i tyska ligan och ett par till i andra ligor. Men alla dessa är inte SHL-mässiga så vi kanske inte kan räkna in alla som aspiranter på SHL-kontrakt – men säg att det finns 170 svenskar utomlands som hade kunnat spela i vår egen liga. Ganska många…

Finns det då anledningar för spelare att stanna kvar i Sverige och inte lockas av höga utländska löner? Ja, absolut, men när skillnaden blir för stor är alla mänskliga och väljer ett äventyr för att spara ihop pengar. Den svenska ligan är den som exporterar allra flest spelare till NHL och det är en stor anledning för spelare som fortfarande har kvar den drömmen. Problemet här är ju istället att yngre svenska spelare hoppar på denna dröm lite för tidigt många gånger och inte tar den plats den suktat efter i NHL.

Notera: Alla röda länkar i artikeln refererar till olika källor som jag bedömer trovärdiga. Dock ska man komma ihåg att framför allt rubel-kursen, just nu på väg nedåt, varierar en hel del sedan olika artiklar skrevs.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s